PANTAD

Strryker skjortan, tar på mig en fin stickad tröja över, slänger på mig ett par fina chinos och väljer med omsorg ett par passande strumpor för att.......... panta burkar i. Typiskt att Tilda kom hem och påminde mig om att det var alldeles för varmt och att det var onödigt att panta. Även fast Tilda inte må vara min flickvän så fattar jag varför Gud inte lämnade Adam helt åt sig själv i Lustgården även fast det aldrig bör glömmas att det var Eva som tog det förbannade äpplet och drog ner oss i syndafallet. Kvinnfolkets nyktra tips som gör dagen lite smidigare får tjäna som en rimlig kompensation!

BAKIZ

Japp ännu en dag närmare graven har passerat och jag kan väl summera dagen så koncist som möjligt: bakfylla. Jag ska inte beklaga mig då det är möjligt att utgången kan vara en utav tidernas bästa. Efter att ha hällt öl och cider på varandra och tagit mongobilder samtidigt som vi pratat hittepå-tjeckiska och sjungt samma refräng på den enda låten vi kunde utav kvällens band sa vi att vi skulle ta en bild för att illustrera vår vänskap på ett seriöst och myndigt vis.

Vi misslyckades.

MISTER ALI

Ibland kommer verkligen lösningen på ens problem som ett brev på posten. Okej det må hända alldeles för sällan men när jag häromdagen bröt ihop av ångest över att jag inte vet vad jag ska göra i framtiden, gjorde denne man entré genom mitt brevinkast.
Nu finns det plötsligt inget problem jag inte kan få hjälp med. Känn på den liksom. Helt ställd.

OKUL

Blev lite sur idag. Jag är inte arg jag är besviken snarare, och vem fick ta mitt humör om inte min stackars mor? Som alltid. Förlåt och jag menar det.

Hur som haver kom jag alltså inte in på den kursen jag hade velat och jag vet inte riktigt vad som ska hända med mig nu. Men som min mormor säger "se ock på fåglarna i skyn, de ej så de heller icke skörda, ändå föder deras himmelske herre dem, skulle inte du vara viktigare än fåglarna Sebastian?." Okej hon har inte copyright på den texten och de må vara Jesus ord men luckor i resonemänget finns; Gud skapade inte ett helt folkslag (pensionärerna) för att gladeligen slänga mat till mig varje dag varje år i ren euforisk lycka. Dock finner jag en tröst i vetskapen om att jag endast är en maktlös schackpjäs i Guds outgrundliga schackpel. Och i Godispåsen intill mig som förskjuter det psykiska illamåendet till ett mer fysiskt.

TRÄNA

Ska ut och springa snart. jag sprang med David senast i förrgår men nu ska jag på det igen innan jobbet börjar inbillar jag mig. Dock kan så mycket komma emellan, som att hålla uppe sitt sociala liv och status på fejjan, eller att läsa, lyssna på musik eller att småäta godis. Men för att påminna mig om hur längensedan det var jag tränade på riktigt brukar jag tänka på en anekdot i vintras då jag sprang från spårvagnen i ca 5 minuter till universitet ända till jag kände en obehagligt smärta. Jag vek mig dubbelt och trodde i ett kritiskt ögonblick att något inre organ höll på att slitas itu eller att de var fantomsmärtor från min blindtarm som jag opererade bort i sexan. Men det var alltså inte helt oväntat "håll", detta träningsfenomen jag till och med hade glömt.
Men vem är jag att spela doktor? Jag tar inga risker idag.

BACK ON TRACK

Igår utbrast jag i en smärre eufori till min vän David "Det är så skönt att vara hemma i Uddevalla igen med alla kompisar". Han nickade ivirgt i samförstånd samtidigt som han smsade någon och frågade sedan ifall jag hade sagt något. Härligt med vänner som fattat grjen att inte lyssna på mig .Annat var det i början av veckan då jag inte pratade annat än med husflugan i min lägenhet i Göteborg som jag snabbt kom att kalla Fritz (han smsade i allafall inte när jag talade). Tre dagar i ensamhet är väl det som krävs för en enkelbiljett till hospitalet då jag till och med började laga mat, kolla på TV och läsa böcker med honom och när jag inte hittade honom blev jag orolig. Lade även till och med ut ett album med fem bilder och en video på facebook innan jag raderade det timman efteråt.

Känns skönt att man har gränser också.