MUNDA

Måndag är det. Imorgon är det Tisdag. Och livet rullar, dock inte alltid friktionsfritt vilket man egentligen ska glädjas åt! Som då jag var tvungen att gå upp klockan tre i Göteborg för att ta bussen till en arbetstid jag helt hade missat. Jag gick i denna storm, 189 cm lång och 60 kilo och kände mig som ett gåendes asplöv då jag blev omkörd av en satt liten tjej som gick utan större problem och slängde ett oförstående öga på min kamp mot Guds vilja i den bäcksvarta natten. Hur som haver kom jag då tillslut fram till Nils Ericsonterminalen där uteilggarna låg i klungor, och då jag inte hade sovit en sekund var jag i ett medmänskligt och överdrivet känsligt tillstånd (tråkigt att man bara är det när man är trött), så jag blev riktigt upprörd.

När den utländske killen så låg där huttrandes på bänken bredvid tänkte jag så sona mitt himmelska straff och gå till handling och erbjuda pengar eller äpplen som jag hade med mig. Jag förberedde några engelska fraser i fall om att han inte kunde språket och skred så till handling.

- Hej, är allt okej?
- Jajemän alla tiders, lite kallt bara!
- Jaha. Har du legat här länge?
- Ja, krogen stängde tre vettu. Väntar på nästa buss till Hisingen.

Inga äpplen, inte ens en värdelös grekisk drachmer till denna slyngel sade jag inte men tänkte. Och jag väcktes ur min inbillade medmänsklighet med en rejäl kalldusch.

SILVERFISKAR!

Jag tänker inte be om förlåtelse för att min påtagliga inaktivitet på den här fronten, ty, bloggen den är min!

Hur som haver var Paris bra, snaskigare detaljer än så blir det inte. Skönt att komma hem till sin egna lägenhet, sin egna säng, soffa, kylskåp och silverfiskar. Ja jag har silverfiskar och den natten en gäst påpekade detta brusade jag upprört upp och googlade på närmste återförsäljare av gift till fiskarna. Tills Stina påpekade att dessa små varselser är urtidsdjur som har funnits i över 300 miljoner år!!!! Typ innan Gud skapade människan! Tänk så mycket man kan lära sig utav dem? Tänk så mycket erfarenheter de bär på? Som att klara sig damm från handdukar och i ett badrum på Olskroken varje dag till exempel trots att jag hällde kokande vatten i rören I början. Och giftet var för övrigt skapligt dyrt. Även fast det inte är relevant i sammanhanget. Eller? Hehe.

JOBBLÖRDAG

Jag vill bara till Paris med min familj nu!!!!!

Nog sagt för idag.

VITA LÖGNER

Att Gud bara gav oss 10 budord att följa och att jag ständigt bryter mot dem alla kan förefalla enfaldigt. Men det ÄR kul att ljuga till exempel (att vara otrogen och mörda också säkerligen), och ibland är man förtjänt av det också. Som igår då, då vi gjorde sorti på ett nytt ställe i Uddevalla och jag och mina två kompisar utgjorde nästan helt och hållet dansgolvet. TRE stycken. Jaja småstadsångesten dränktes som brukligt är med alkohol, alkohol och mer alkohol. Och Innan jag stack tacka jag Dj-n (det var hans första spelning) och personal för en fantastisk kväll, med en ironi de dels inte kunde uppfatta för:
1) De har inte alla äggen i korgen.
2) jag låtsades heta Maurice och kom från Frankrike bara för att festa i Uddevalla och pratade således engelska med en fransk accent värre än vad fransmännen själva pratar. Överlyckliga vinkade de hejdå till mig och önskade mig en fortsatt bra vistelse i Sverige

"I can compare you to the most famous Djs in South of France, where I live"

Tro fan killen blev nöjd med tanke på att David Guetta håller hus där. Väl hemma bräckte mamma min historia med att berätta att hon spelade döv en hel utekväll och killarna satt och skrev lappar till henne och frågade bland annat hur hon kunde dansa så bra till musiken trots att hon var döv. "vibrationerna i golvet" ska hon tydligen skrivit tillbaka.Om det var pappa som var en utav de grundligt lurade herrarna skrivandes små lappar till mamma ångrar jag bittert att detta inlägg någonsin skrevs. Men Gud förbjude.

KALLA MIG NAIV

Min Gud! Jag må veta att äktenskapet är ett sakrament instiftat av Dig på någon utav veckodagarna för längesedan, meeeeeeen jag tål inte frasen "Vi har varit ihop så länge så vi har växt ihop med varandra"!!!! Idag hörde jag frasen ytterligare en gång utav en kollega och med nöd och näppe höll jag käft. Hur kan man skryta med att man har förlorat sin egen stolthet och integritet? Ca suffit, j'en ai marre jag orkar inte.

Hämta spyhinken, jag är inte magsjuk jag är äcklad. Må jag leva en munks liv i resten av mitt liv hellre än att jag ger upp min egen person och växer in i någon annan.

Snart blir det en smärre utgång på Harrys Uddevalla, där behöver jag inte riskera att hitta någon att växa fast med, det försäkrar jag min publik grundligt om! Adieu.
PS. gillar inte självupptagna människor Ds.

CA ME DEGOÛTE

För övrigt satt jag på spårvagnen idag och sade till mig själv "Det är fruktansvärt vad människor är fåfänga och självupptagna nuförtiden. Det riktigt äcklar mig". Och här sitter jag ändå med en blogg helt och hållet självcentrerad till mig själv och och skriver ett långt jävla inlägg om mitt knä som ömmar lite lätt.




P A R A D O X A L T, liksom mig själv. Och alla andra människor (hehe det finns sådana också inbillar jag mig).

KNÄSKADA

Som rubriken förtäljer har jag ont i vänsterknäet. Måste varit efter innebandyn jag lirade igår. Nej nu ljög jag, jag sportar inte (WHATAFACK STOPPA PRESSARNA VI HAR ETT SCOOP). Men vad tusan kan det vara? Jag vet att jag i samband med maskeraden för ett par veckor sedan, då jag klädde upp mig till Ingmar bergman med en käpp som främsta assesoar sade till mamma att jag vill börja använda käpp för att det var så stiligt. Och voilà! Gud uppmärksammade dock inte det oseriösa i mitt uttalande och nu är det nästan så att jag måste ha en käpp för att kunna gå längre sträckor. Men nu vill jag inte ha käpp, det är ju inte stiligt att gå som en stelopererad Gunnar 103 år direkt. Att jag sedan vill lägga beslag på en gammal knösrik änkefru utan bröstarvingar är en helt annan femma. Gärna inga bröst överhuvudtaget då äldres bröst har en tendens att liksom universum sakna ände.

Människan spår Gud rår och här har ni en bild från min ungdoms krämpfria dagar. Håll till godo.